måndag 20 juli 2026

Utvärdering: Husets Saison med Wyeast 3726



Den här ölen bryggdes den 6/4 och är min senaste version av husets Saison. Skillnaden mellan denna öl och den andra halvan är val av huvudjäst samt att denna flaskjäst med Red Star Premier Blanc. En betydligt bättre jäststam samt några månaders flaskjäsning har resulterat i ett betydligt bättre öl än den enklare fatade versionen.

Efter ganska mycket vacklande mellan olika jästsorter samt en minskad mängd bryggning senaste åren har jag troligtvis landat i att 3726 kommer bli min husjäst för Saison. Alternativen är många men kombinationen av pålitlighet och smaker gör den till den hetaste kandidaten. Det blir upp till denna öl att fastställa detta eller inte.

Receptet i korthet:

Saison
6.17%
IBU: 35
FG: 1.007

58% Weyermann Barke pilsnermalt
30% Castle Chateau speltmalt
7.5% Weyermann rågmalt
4% Weyermann syramalt
Jäst: Wyeast 3726 Farmhouse Ale

Först och främst är det ännu en gång väldigt tydligt för mig hur mycket tid på flaska en Saison faktiskt kräver. Efter ungefär en månad smakade jag av denna öl första gången och upplevde den då inte alls lika balanserad som nu när det hunnit gå 2-2.5 månad. Det är inte första gången jag skriver det men det tål att upprepas, en Saison kräver uppåt två månader i flaska i adekvat flaskjäsningtemperatur för att bli färdig. 

Doftmässigt är det nästan för bra för att vara sant. Här blandas en härlig och balanserad mix av den klassiska saison-frukten och dess pepprighet tillsammans med jord, säd och örter. När det gäller doft har jag aldrig lyckats sätta alla dessa så väl.

Smakmässigt så är det klassisk saison-frukt up front. När den tonas ner dyker det upp toner av peppar och jord. Det finns även en mjuk och sädig maltighet som tar stor plats. Beskan skär igenom på ett snyggt sätt och ligger kvar ett tag i gommen vilket bidrar med en frisk fräschör. Lätt träig syrlighet letar sig in på slutet. Ölet är utan felsmaker och en av mina bättre säsonger på väldigt länge. Kolsyran har skilt sig något mellan flaskorna och eftersom just detta blivit ett frågetecken senaste 3-4 bryggningarna så känner jag mig nu ganska säker på att det har med kapsylerningen att göra. Den är ju dock ack så viktig för stilen. De ölen som kommit upp i korrekt kolsyrenivå är märkbart bättre och jag kan vid kapsyleringen känna vilka som fäster bättre. Drömmen vore ju att kunna säkra upp med riktiga champagnekorkar, men det är en investering jag inte är beredd att göra då dessa kräver en helt annan kapsyleringsutrustning.

Givetvis finns det rum för förbättring även om jag är supernöjd med ölet. Egentligen skulle jag vilja ha ner alkoholen till runt 5.5% så att den blir snäppet mer lättsmält. Den mjuka sädigheten från spelmalten bidrar med en hel del karaktär till ölet, men jag kan också tänka mig att tona ner den något så att ölet upplevs som ännu lite torrare och lättdrucket. Två ganska enkla saker att justera till nästa bryggning.

Landar jag att 3726 blir min husjäst eller inte? Har länge hoppats hitta en torrjäst som kan leverera tillräckligt goda resultat, men gått bet. Mest duglig för detta är Lallemand Farmhouse-jäst, som sätter Saisonsmakerna på ett utmärkt sätt, men dessvärre lämnar för mycket kropp efter sig, vilket gör att man missar den torra känslan som är ett absolut måste för Saison. Nu kommer det nog hinna bli höst innan det blir dags för nästa saisonbryggning, men jag vet redan nu att det kommer bli 3726 i det enda kärlet.



tisdag 30 juni 2026

Utvärdering: Fatad Saison jäst med BE-134


Den här ölen bryggdes den 6/4 detta år och är den "andra" halvan av husets Saison från samma bryggdag. Detta öl åkte på fat istället för flaskjäsning.

Förväntningarna på denna öl var inte skyhöga från början eftersom jag av tidigare erfarenhet vet att jästen som fick jäsa ut denna öl inte resulterar i något superspännande. Dock blev det ett extremt lättdrucket öl vilket passade mig perfekt just nu och jag ville också se vad Be-134 skulle kunna prestera tillsammans med mitt Saisonrecept.

Receptet i korthet:

Saison
6.7%
IBU: 35
FG: 1.003

58% Weyermann Barke pilsnermalt
30% Castle Chateau speltmalt
7.5% Weyermann rågmalt
4% Weyermann syramalt
Jäst: BE-134

Styrian Goldings pellets vid 60 min
Saaz kottar vid 30 min och 10 min


Som med några av de torra saisonjästerna, som jag egentligen inte tror härstammar från någon Saison alls, så är doften lite spritig i kombination med kryddor och något svårplacerat "julaktigt". Tankarna far iväg åt någon slags mjukkaka med julkryddor i. Inte kanel, men åt det hållet. 

När man anar spritighet i doften, eller "het alkohol för att närma sig korrekt belgisk beskrivning, brukar detta visa sig även i smaken. Det här är tveklöst en jäst som härstammar från den andra sidan av belgiska ljusa öler. Jag kommer att tänka på en trippel eller något åt Duvel-hållet. Den höga utjäsningen gör ölet lättdrucket, vilket nog också är anledningen till att den av Fermentis rekommenderas för Saison. Sedan har den kanske modifierats på något sätt för att vara lättarbetad och med hög och pålitlig utjäsning. 

Smakmässigt blir den lite för enkel för en Saison. Sedan smakar det heller inte så mycket Saison, vilket är grundproblemet med Be-134. God och farligt lättdrucken öl? Tveklöst. Men Saison smakar det inte riktigt. Det finns en viss krydda i smaken, som är samma "julaktiga" jag beskrev i doften. Det landar dock en ljus fruktighet direkt på tungan, typ vit persika, som tillsammans med alkoholhettan gör att det smakmässigt drar mer åt en trippel eller annan ljus belgare, än en Saison. Det är ett välgjort öl som smakar helt okej, men på grund av jästen inte landar i rätt smakfamilj. Vinningen är lättdruckenheten vilket gör den mycket lämplig i sommartider.




onsdag 27 maj 2026

Humleplantan "Korsta" - 1 år efter plantering

 


En kort uppdatering av hur humleplantan "Korsta" mår drygt ett år efter plantering. När hösten börjar övergå i vinter är rekommendationen att man ska klippa ner plantan till cirka två decimeter, vilket jag inte gjorde utan väntade med till slutet av april detta år. Bilden ovan är tagen den 23 maj och som ni ser så har plantan skjutit nya skott och ser ut att må ganska bra. Gräset ser docka ut att ha tagit mer stryk, men vem bryr sig om det? Det är ganska roligt att se med vilken kraft plantan växer när den väl kommit igång. Får man några varmare dagar med sol i mitten/slutet på maj så verkar den kunna växa någon decimeter per dygn.

Plantan gav inga kottar första sommaren, vilket inte ska vara ovanligt. Förhoppningsvis kommer det kottar denna sommar i tillräcklig mängd för att kunna användas i en öl mot slutet av sommaren. Vilken typ av öl den ska användas i har jag inte bestämt, men troligtvis kommer smakerna från humlen märkas mest i något som ska torrhumlas. Att torrhumla en lager är inget jag är intresserad av. Kanske blir det en grisette eller en engelsk pale ale?

torsdag 21 maj 2026

Utvärdering: Tjeckisk pilsner

 



Den här ölen bryggdes den 6/3-2026 och var första tjeckiska ölet från hembryggeriet på nästa åtta år, ett konstaterande jag själv hade svårt att förstå. Dels att tiden går så fort, men att jag inte tänkt på att brygga något åt det tjeckiska hållet trots att jag gärna dricker välrenommerad öl från landet när tillfälle finns, vilket inte är något man vanligtvis hittar på systembolaget.

Receptet i korthet:
Tjeckisk pilsner
5.5%
IBU: 30
FG: 1.014

83% Weyermann böhmisk golvmältad pilsnermalt
7% Weyermann Carapils
5% Weyermann melanoidinmalt
4% Weyermann syramalt
Saaz vid 60, 30 och 15 min.
Jäst: WLP 800 (Urquell)


Det här är det absolut mest fylliga och maltiga lagerölet jag har bryggt. Alkoholstyrkan sticker inte iväg särskilt mycket med sina 5.5%, men fortfarande är det nästan lite för maltigt för min smak. Givetvis hade det varit en annan upplevelse om ölet landat på planerade cirka 4.5% istället, men trots det är jag lite förvånad över hur maltig upplevelsen är. Jag vill absolut inte påstå att det är ett resultat av LODO-bryggning, för det är inte en bryggteknik jag använder mig av, men någonstans känner jag på smakerna att detta är något annat. Det finns en fyllig sädighet i smaken som gör att tankarna dras åt LODO-hållet. Det var en bryggdag där jag lyckades hålla nere oxideringen på den varma sidan någorlunda och detta kan i kombination av maltnota, högt FG och den lite högre procenten kanske resultera i dessa smaker. Eller så inte. En LODO-bryggare hade kanske tänkt annorlunda. Ölet karaktäriseras i både doft och smak av denna maltiga sädighet samt en örtighet från humlen. Humlekaraktären försvinner dessvärre lite för mycket i smaken samt att beskan upplevs som lite väl låg för att vara en pilsner. Men, även här påverkar den en procent högre alkoholstyrkan. 

Hittar inga felsmaker alls och detta kommer troligtvis vara ett öl som försvinner ganska snabbt från fatet. Jag känner att jag verkligen fick revansch i och med denna bryggning då föregående tjeckiska öl inte blev särskilt bra. Dock kommer nog vårens och sommarens gäster uppskatta ölet mer än mig då det blir lite för maltigt för min smak. Samma öl, fast på 4.5% hade nog kunnat vara en av mina bättre lagerbryggningar. Anledningen till högt OG var att det faktiskt var första gången jag bryggde en mindre sats på bryggverket (11 liter till jäskärl) och då är det också logiskt att effektiviteten blir högre än beräknat, även om det denna gång stack iväg bra mycket mer än vad jag ens kunnat förutspå.

För en eventuell ombryggning hade jag då givetvis justerat ner maltmängden då jag verkligen tycker att lager, framför allt av denna typen, ska vara mellan 4-4.5%. Även om jästen verkar ha gjort sitt jobb så hade det varit roligt att prova en tjeckisk lagerjäst som upplevs som snäppet torrare och kanske också med en lätt mineraliskt ton efter sig. Personligen föredrar jag Budvar före Pilsner Urquell (i alla fall de versionerna man hittar på svenska pubar) och den har en annan karaktär. Sedan kanske det inte har med jästen att göra, men en lite mer karaktärsfull jäst hade kanske varit intressant. Kanske blev detta rent definitionsmässigt mer av en Festbier än en tjeckisk pilsner. Gott är det oavsett och en bra utgångspunkt för vidare bryggningar av pilsner i tjeckisk stil.




torsdag 7 maj 2026

Phare XXV


Dags för ännu en bryggning av husets Saison som blir version nummer 25. Antalet säsonger som jag bryggt har jag tappat räkning på, men det borde närma sig 70-80 stycken. Borde man inte vara expert då? Ja, det kan man nog tycka. Rent receptmässigt vågar jag påstå att jag vet hur jag vill ha det och varför, men saisonjästens mystik fortsätter att intressera.

Till denna bryggning har jag valt att gå vidare från den wit-jäst jag utforskat under några bryggningar (Mangrove Jacks M21 - Belgian Wit). Det finns tveklöst wit-jäster som smakmässigt passar bra för Saison och föredrar man en jäst som framhäver en mjuk fruktighet framför krydda så är det ett fullt fungerade alternativ. Personligen upplever jag att den saknar en del av den komplexitet som jag uppskattar, den magiska blandningen av frukt, krydda och torrhet. Men, skulle jag någon gång dricka en jättegod Saison och jag sedan fick reda på att den jäst med en wit-jäst så skulle jag inte bli förvånad.

Denna bryggning blir det som vanligt en uppdelning av vörten mellan två jäskärl där enda halvan får jäsa med Blaugies-jästen (Wyeast 3726) som är en jäst jag ofta återkommer till då den är ganska pålitlig i sin utjäsning. Däremot har jag upplevt att den producerar ganska olika smaker beroende på temperaturer. Att använda olika temperaturer under pågående jäsning, dvs. höja under pågående jäsning är tillsynes ingen svår procedur. När det gäller uttrycksfull jäst tillhörande den belgiska familjen kan dessa dock producera ganska olika smaker beroende på temperatur. Att med exakthet återupprepa ett jässchema, gång på gång, med jästens olika "smakutvecklingsfaser" i beaktning är svårt.  Därför föredrar jag att hålla jäsningen på en och samma temperatur då det annars blir för många parametrar att kontrollera, eftersom jag ibland vill kunna återskapa liknande förhållanden för en viss jäst. 3726 har jag flera gånger provat att jäsa förhållandevis svalt med oftast bra resultat, men denna gång kommer jag lägga mig i ett mellanläge på 23 grader.

Andra halvan får jäsa med BE-134 som är en torrjäst från Fermentis som jag inte använt på länge. Jag har egentligen inga superhöga förväntningar på den, men samtidigt är jag ganska säker på att den används av ett förhållandevis välrespekterat svenskt bryggeri som fått lovord för bland annat sina säsonger. Primärt fokus blir dock att se hur ölet som jäser med 3726 blir, så det blir det jäskärlet som får "styra" jäsningstemperaturen (eftersom jag bara har en jäskyl med termostat), samt att det kommer vara den jästen jag övervakar med RAPT Pill och RAPT Temperature Controller. Efter några jäsningar med dessa två tillbehör drar jag slutsatsen att jag inte vågar lita på "pillret" att styra temperaturen, så jag kommer använda termostatens (RAPT Temperature Controller) sensor och istället styra temperaturen inne i jäskylen och inte i vörten. Pillret har vid längre jäsningar tappat kontroll med termostaten och då vet jag inte riktigt vad som sker med temperaturen och vad som styr den. Avläsningen från pillret stämmer nog inte heller till 100% då den konstant visar 2 grader varmare än termostaten, även när avstannat eller innan den börjat. Det är fortsatt intressant att kunna läsa av den pågående jäsningen, även om SG inte stämmer riktigt med mina manuella mätningar. Det säger väl en del om hur nördig man är när man flera gånger om dagen går ner för att läsa av den pågående jäsningen på termostatens skärm. Men sådan är jag.

När det gäller receptet skiljer det sig inte mycket från senaste versionerna. Jag gillar kombinationen av en större mängd dinkelmalt (spelt) tillsammans med lite rågmalt och lite kryddig Saaz mot slutet av koket. Ganska inkörda ingredienser. Nu blir det dock intressant hur dessa gifter sig med 3726:an och om det blir att skruva något i notan till framtida bryggningar. 

Till sist hoppas jag även på bättre kolsyresättning på flaskjäsningen. Har haft lite problem med både plastkorkar som går av och själva flaskjäsningen, så till denna bryggning blir det flaskjäsning med Red Star-jäst som får rehydrera i sockerlag i ca 20 minuter, allt enligt Bob Sylvester-metoden för flaskjäsning. Eftersom jag är mer intresserad av hur ölet som får jäsa med 3726 blir, kommer den halvan buteljeras medan andra halvan åker på fat, vilket givetvis är fusk bland saisonbryggare. Men ibland får man göra det lite enklare för sig. Ett intressant experiment som jag inser att jag ännu inte gjort är att dela upp satsen mellan flaskor och fat, för att se vilken man föredrar. Kanske nästa gång...


Namn: Phare XXV (3726) & Sommar 2026 (BE-134)
Stil: Saison
Bryggmetod: Grainfather - Ingen lakning
Mäskeffektivitet:
72%
Beräknad mängd till jäskärl: 22 liter
Mängd till jäskärl:
22 liter
Beräknat SRM/EBC: 4/8
Beräknat OG: 1.053
Koktid: 90 min
Beräknat IBU: 35
OG: 1.054
FG: 1.007 (3726) & 1.003 (BE-134)
ABV: Phare XXV (3726) 6.17% & Sommar III (BE-134) 6.7%


Maltnota (kg-%) (Färg lovibond)
(krossningsläge 6 – 1.5 mm)
58% Weyermann Barke pilsnermalt (~1.7L)
30% Castle Chateau speltmalt (~2L)
7.5% Weyermann rågmalt (~3L)
4% Weyermann syramalt (~2.4L)

Mäskschema
55 grader i 15 min (proteinrast för att hjälpa mer klarhet samt skumstabilitet)
65 grader i 90 min
75 grader i 10 min

Låt maltbädden vila i 15 min innan påbörjad cirkulation.

Total mängd vatten: 35.6 liter
Mäskvatten: 35.6 liter
Lakvatten: -


Vattenbehandling
8g Kalciumsulfat
4g Magnesiumsulfat
4g Kalciumklorid
2.7 g Antioxin SBT

Vattenprofil
Kalcium: 105
Magnecium: 13
Natrium: 8
Klorid: 70
Sulfat: 176


Beräknat mäsk-ph: 5.22
Mätt mäsk-ph: 5.3
Mäskjustering: -
Kok-PH: -
Kokjustering: 4ml mjölksyra


Humleschema
@60 min – Styrian Golding Celia (T-90) – 20 IBU
@30 min – Saaz (kottar) – 10 IBU
@15 min – White Labs jästnäring + protafloc
@10 min – Saaz (kottar) 5 IBU


Jäst
Halva satsen med Wyeast 3726 Farmhouse Ale - 1 L förkultur
Halva satsen med Fermentis SafAle BE-134

Ca 30 sekunder syrgas tillsattes till kärlet med 3726, före jästen.