Fokus: Snabb och smidig bryggdag

 

Jag är ganska dålig (eller bra) på att kompromissa när det gäller min bryggning. Visst har jag gränser för vad jag mäktar lägga tid och tanke på, men jag är nog ganska noggrann med det mesta. Dock får även jag nog ibland och vill bara ha saker och ting lite enklare och smidigare, utan att behöva förlora FÖR mycket i kvalité, eller de saker som jag tror bidrar till kvalité. Därför tänkte jag nu påbörja ett recept, eftersom den här ölen förmodligen kommer att behöva några bryggningar för att bli så som jag vill, där jag för en gångs skull gör saker lite enklare för mig själv. Helst av allt vill jag korta ner på bryggdagen, det är fokus nummer ett. Ölen behöver nödvändigtvis inte bli klar snabbt, för då hade nog det smartaste varit att använda en kveik-jäst, men jag vill kunna brygga en öl utan allt för mycket förberedelse och utan att jag släcker lampan 01:30 på bryggdagen (jag brygger alltid på kvällen efter barnen har lagt sig).

Efter att ha gjort lite research, som kanske inte alla gånger är helt vetenskaplig, har jag kommit fram att jag kan brygga en IPA eller Pale Ale, beroende på var effektiviteten landar, och ta följande genvägar:

40min mäsk istället för 60min
På denna punkt var det svårt att hitta några riktlinjer förutom diverse amerikanska foruminlägg. Det är möjligt att man skulle kunna korta tiden ytterligare, men jag ville trots allt inte chansa för mycket denna första gång. Jag kommer för första gången pröva att använda enzymatisk malt som ska hjälpa med konverteringen. Hittar inte särskilt mycket information om denna maltsort heller vilket gör mig lite misstänksam, men jag prövar.

Ingen lakning
Den delen av bryggningen som vanligtvis känns överlägset tråkigast. Eftersom jag inte bryggt utan att laka med Grainfather tidigare blir det något klurigt att gissa sig till vilken effektivitet jag kommer att landa på. Efter att ha kikat på grainfatherbloggen samt några andra GF-relaterade forum så uppskattar jag att en förlust på ca. 16% känns rimligt, vilket gör att jag kan därefter kan planera mängder av malt och humle någorlunda.

30min kok istället för 60min
Koket är den delen jag oroar mig minst för, eftersom jag inte kommer använda mig av pilsnermalt eller något hop stand. Dock tror jag det är viktigt med att man får till ett kraftigt kok, vilket grainfather faktiskt är riktigt bra på.

Inget hop stand
Just den här delen har jag haft svårast att kompromissa med eftersom jag starkt förespråkar hop stands/whirlpool för humledriven amerikansk öl. Jag föredrar helt enkelt välhumlad öl där tekniken används då jag tycker det bidrar med en bredare humlesmak. Dock skulle ett hop stand förlänga bryggdagen, vilket känns kontraproduktivt, samt att ett kortare kok inte rimmar väl med ett hopstand i syfte att förhindra DMS.

Torrjäst
Ibland orkar man inte pilla med någon förkultur, men det har också sitt pris. Man begränsar sina möjligheter till att brygga olika stilar avsevärt. Dock tycker jag att US-05 är en torrjäst som fungerar utmärkt till icke-grumlig IPA, och det är ju det som ska bryggas.

En av utmaningarna med att korta ner bryggdagen med kortare kok och utan att laka på ett bryggverk vars kalkylatorer är inställda på att laka, är att beräkna vilken mängd vatten man ska börja med. Grainfathers vattenkalkylator beräknar vattenmängd efter allt eventuell spill, som jag inte brytt mig om att ändra från ”fabriksinställningar” än, och koktid. Eftersom jag inte tänkt laka slog jag ihop den beräknad mängden mäskvatten och lakvatten. Sedan var det bara att knappa in den vattenmängden i vattenprogrammet för att beräkna ph och vattenprofil i vanlig ordning.

---

Stil: Amerikansk India Pale Ale
Bryggmetod: Grainfather – utan lakning
Beräknat EBC/SRM: 12/6
Beräknat IBU: 40
Beräknat OG: 1.062
OG: 1.065
FG: 1.010
ABV: 7.2%
Koktid: 30min
Effektivitet: 63% (mash)
Mängd till jäskärl: 13L

---

Total mängd vatten: 20.4L
Mäskvatten: –
Lakvatten: –

---

Maltnota (%) (Färg i lovibond)
67% Crisp Maris Otter Extra Pale (2L)
20% Weyermann Enzymatisk Malt (2L)
10% Weyermann Munich I (8-10L)
3% Weyermann Syramalt (1.7-3L)

---

Vattenbehandling av mäskvatten
4gr Kalciumsulfat
5gr Magnesiumsulfat
1gr Bordssalt
2gr Kalciumklorid

Vattenprofil
Kalcium: 102
Magnecium: 26
Natrium: 23
Klorid: 99
Sulfat: 212

---

Beräknat mäsk-ph utifrån maltnota, salter och syra: 5.27
Mätt mäsk-ph: 5.3
Slutgiltig beräknad resterande alkalinitet: -133

---

Mäskning
65°C i 40min

Ljusare vört än vanligt denna gång, vilket så klart berodde på den ökade vattenmängden.

---

Humleschema
@15 min Jästnäring och Protafloc
@5min Idaho 7 – 12.8AA – 21IBU (55gr)
@5min Simcoe – 11.7AA – 20IBU (55gr)
@Torrhumling i 3 dagar
Totalt 7gr/L av samma humle som ovan.

---

Jäst US-05, 3 paket.
Jässchema 19°C
Rekommenderad antal jästceller: 207
Beräknad mängd jästceller: 207

---

Brygglogg
2019-08-14 Bryggdag. Med städning inräknat strax under tre timmar. Påminde mig om dagarna då jag bryggde med BIAB, förutom att det här innefattade mer städning. Av de tre timmarna var fyrtio minuter städning. Sammanfattat var det en bryggdag som gav blodad tand. Oväntad liten felmarginal på dagens bryggsiffror, som trots allt var en höftning med några foruminlägg som källa:
Gissade effektivitet (mash): 60%
Effektivitet (mash): 63%
Beräknad mäsk-PH: 5.24
Mätt mäsk-PH: 5.3
Beräknad OG: 1.062
Mätt OG: 1.065
Beräknad mängd till jäskärl: 13L
Mätt mängd till jäskärl: ~12.7
Åter igen gör uppgraderingen med falskbotten bryggdagen lite bättre med en snabbare tömning av vört till jäskärl, samt en lite bättre filtrering av humle.

2019-08-22 Torrhumlar enligt ovan.
2019-08-25 Kallkrashar under 1 bars tryck.
2019-08-26 Flytt till fat med övertrycksventil. FG 1.010. Trycksätter till 0.8 bar.
2019-09-10 Publicerar utvärdering.

En smidig och skumfri flytt av öl från trycksatt jäskärl till inte lika trycksatt fat.

Utvärdering: Southern Passion och Ekuanot Pale Ale

 

Den här ölen bryggdes 23/7 med samma New England-bas som tidigare Moody, fast denna gång landade dock OG där jag ville. Dock hade jag en del strul med trycksatsen till mitt jäskärl, som resulterade i att all torrhumle och övrigt bös som genom trycksättning och kallkrash lagt sig på botten av jäskärlet (jäskärlet töms uppifrån) åkte ut i ölet igen. Detta resulterade att en del oönskheter (ord?) följde med ner i fatet och att ölet fått en något för gräsig ton.

Ölen landade på 5.4% med ett FG på 1.017. Doften är oväntat anonym för att vara torrhumlad med 7gr/L, men återigen så hände det en hel del oönskat med en koppling eftersom jag var tvungen att skruva av och på trycksatsen, släppa ut och fylla på med gas, så det är möjligt att en del av ölets arom försvann ut i tomma intet under det skedet. En allmän nya världen-humle karaktär letar sig upp ur glaset. Även lite vanilj.

Smakmässigt slås jag direkt av tanken att det smakar som en välhumlad Galaxy-öl, fast med en något mer uppskruvad fruktighet. För något år sedan bryggde jag en skåprensare med massvis med Galaxy-humle i och detta påminner mycket om den. Kombinationen Southern Passion och Ekuanot känns alltså som Galaxy på steroider. Mango är den frukt som sticker ut överlägset mest i en kavalkad av tropisk frukt, men även viss gräsighet. Två veckor på fat har gjort att en stor del av gräsigheten har lagt sig, men den är dock lite för påtaglig för att jag ska vara nöjd. I övrigt får jag inte fram några särskilda smaker. I sin helhet tycker jag att en öl med denna jättetropiska humleprofil behöver en citrus-humle för att balansera smakerna.

Jag önskar lite mindre restsötma i denna sortens öl. Samma procentuella maltnota för 4.2% kändes perfekt, medan det för denna på 5.4% känns lite för rund. Här tror jag att laktosen, som jag egentligen avskyr, blir något för påtaglig för kroppen, avslutningen samt den lätta vaniljton som smygit sig in i ölen.

En solid öl som jag egentligen varken är nöjd eller missnöjd med. Humlekombinationen var helt enkelt inte så spännande som jag hade hoppats på.

Fermenter King Junior

Ni som lusläst bloggen minns kanske att jag resonerat kring ett trycktåligt jäskärl mindre än Fermentasaurs (35L) och Fermzilla (27L). Nu har det dykt upp ett på den svenska marknaden och jag hämtade ut mitt förbokade exemplar i fredags (skrivande stund måndag) som jag nu också skruvat ihop och provat att trycksätta.

Anledningen att jag väntat på ett nytt jäskärl med de funktioner som nya Fermenter King Junior har är flera. För det första har jag slutat att satslaka eftersom jag inte kan finna några smakmässiga fördelar med att göra det, enbart nackdelar med min bryggutrustning, och det blir aldrig att jag dricker eller ens har möjlighet att bjuda bort större mängder. 10-15 liter räcker alldeles utmärkt för mig.

För det andra så är ett ”headspace” på 20-25 liter inte önskvärt av utrymmesskäl men jag intalar mig även (kanske i onödan) att det blir ett större täcke av syre, även om det pågått en jäsning. Kanske inte det starkaste argumentet men ett jäskärl på 35L är lite väl onödigt att arbeta med om man inte behöver.

För det tredje så vill jag ha möjligheten att kunna jäsa under tryck. Även om jag hittills bara gjort det en gång med kveikjäst i min Fermentasaurus så vill jag i framtiden eventuellt göra det igen eller även kunna snabbjäsa en lager.

För det fjärde så vill jag inte brygga öl där toppnoterna från modern humle ska skina så effektfullt som möjligt i ett jäskärl utan icke trycktåligt jäskärl. Jag kan flytta ölen relativt syrefritt samt även trycka in kolsyra efter torrhumling, vilket skapar en mer syrefri miljö men framför allt kan jag trycka ner humlen i vörten för att maximera samtliga pellets kontakt med det blivande ölet. Det blir således inte samma matta ovanpå vörten där en stor mängd av humlen inte får tillräcklig kontakt. Just detta moment har gjort stor skillnad för mig och jag har som sagt svårt att ta mig för att brygga humle utan denna möjlighet.

För det femte så är jag lite less på det jobb Fermentasaurusen kräver. Den har fungerat helt okej och det är absolut ingen dålig produkt, men det har blivit en del jobb som jag gärna undviker. Den är omöjlig att få tag på reservdelar till om man som jag lyckats skruva sönder en del av spjällventilen. Vid var tredje bryggning så har samma ventil, ej trasig, läckt lite mer än brukligt och jag har behövt säkra med en bunke under jäskärlet vid jäsning. Det har i sig inte varit något problem med jag har blivit rätt trött så att rengöra den med PBW och sedan desinfektionsmedel, torka utsidan torr och sedan lägga hushållspapper under spjällventilen för att se om det droppar. Sedan måste man även komma fram till om kärlet läcker eller om det är vattedroppar som runnit ner längs sidan så man fyllt det under rengöringen. Nej tack. Fermenter King Jr. är utan bottenventil likt Fermentasaurus snub nose-version.

Att den är utan bottenventil leder också till en kompromiss som jag helt enkelt får svälja. Jag kommer använda detta jäskärl till att primärt brygga humlebetonad öl. Förra året skrev jag ett blogginlägg om att maximera humlesmaken som knyter ann till metoderna ovan. I det inlägget tipsar jag om att göra sig av med så pass mycket jäst som möjligt innan torrhumling, något som går emot vad många hazy ipa-fanatiker förespråkar. Dock håller inte forskningen kring detta med humlesmak och arom med om detta, utan istället bör man avlägsna så mycket av jästen som möjligt innan torrhumling. Jag tänker inte gå in på det i detalj utan kan istället rekommendera Hop & Brew School podden där detta på ett mycket detaljerat sätt tas upp, av bland annat Yakima Valley. Sedan är jag personligen inte så förtjust i de smaker som utvecklas när man torrhumlar i början eller under aktiv jäsning. Fruktsmakerna tenderar att bli lite för jolmiga istället för vassa och fräscha. Men, med mitt nya jäskärl kommer jag alltså INTE kunna göra mig av med jästen innan torrhumling, vilket är lite trist.

För det sjätte så möjliggör ett trycktåligt jäskärl kallkrasch under tryck. Jag vill inte ha med massa humlebös och jäst ner i fatet och en effektiv kallkrasch under tryck med möjligheten att tappa ölet från ytan, som med Fermentasaurus, tar hand om detta på ett effektivt sätt.

---

Efter att ha skruvat ihop den och trycktestat produkten så har jag några reflektioner att dela med mig av. Egentligen så nämner jag alla de positiva egenskaperna i mina resonemang ovan och kvar blir då de saker som jag tycker hade kunnat göras bättre.

På bilden nedan ser ni en del av locket som ska monteras och skruvas på. Säkerhetsventilen är självklar och med lite fundering så förstår man även hur fjäderpackningen ska sitta i fatventilen. Jag blev dock lite förvånad över att man behövde göra detta själv och för en oerfaren bryggare kan det nog uppstå en del frågetecken. Det var i ärligheten namn inte glasklart för mig heller, men efter att ha sökt upp reservdelar till fat på humlegårdens hemsida så visade det sig att jag tänkt rätt. Jäskärlet kom helt utan manual, vilket jag tycker är okej om det då finns tydliga instruktioner om var detta finns att tillgå. Dessvärre är att de manualer för att sätta ihop produkten som finns på Keg Kings (tillverkaren) hemsidan inte korrekta. Locket består av helt andra delar vilket får en undra om allt står rätt till. Nu fick jag det att fungera utan större problem, så ingen fara på taket. Keg King har en video på youtube om produkten, men även den är något missvisande. Eftersom produkten är så pass ny antar jag att det gjorts en del förändringar i och med lanseringen i Europa.

---

Nedan ser ni fatventilerna och den vänstra är ganska inte i hundraprocentigt skikt och borde väl inte passerat någon slags kvalitetskontroll. Även om denna fungerar tycker jag det är lite tråkigt att få en helt ny produkt som ser ut så här. Eftersom Keg Kings film om jäskärlet förvirrade mig något till en början så funderade jag ett tag på om jacken i den vänstra ventilen var där för att markera att den ena är för gas och den andra för dryck, vilket det brukar kunna vara på conreliusfat. Dock så är allt i övrigt identiskt och likaså fjäderpackningen samt röret som dessa sätt på.

---

En sak som gjorde mig lite mer irriterad och som BORDE vara bättre är fjäderpackningens passform när man väl skruvat på allt på locket. Det är inte helt enkelt att se på bilden nedan men ovandelen av fjäderventilen, alltså den del som trycks ner när man sätter på kulkopplingen och som släpper ut tryck från själva fatet (gas eller öl beroende på vilken), sitter allt annat än horisontellt. Jag vågar till och med påstå att de sitter väldigt snett. Jag skruvade av båda dessa ett tiotal gånger, justerade fjädringen, skruvade igen på olika sätt för att försöka låsa fast packningen så rakt som möjligt, men icke. Lite för dåligt kan jag tycka. Tittar du på hur en fatventil på ett Corneliusfat ser ut så är skillnaden stor. Dock så fungerade både ventilerna i alla fall när jag trycksatte och tömde vätska från den ”flytande bollen”.

Det var mina först intryck av Fermenter King Junior utan att faktiskt ha jäst eller serverat någon öl från den. Men eftersom jag är så pass bekant med den snarlika Fermentasaurus så känner jag mig säker på att det kommer göra jobbet, nu när den är ihopsatt och bevisligen fungerar.